De myggavskrekkende midler har en viss virkning overfor knott, men virkningen varer kun et par timer. På steder hvor knotten overfører alvorlige sykdommer til mennesker behandler man avløpene som larvene utvikler seg i med insektgift. Dette er ikke en metode som benyttes i Norge ettersom knotten ikke er under mistanke for å overføre sykdommer.
De fleste larver og pupper sitter på vannplantene. Fjerner man plantene på de riktige tidspunkter, dvs. innen myggen klekker kan det i noen tilfeller mildne plagen. De avløp som knottlarvene lever i skal ikke være sterkt forurensede, men allikevel inneholde en viss mengde organisk stoff. Rensing av avløpet sånn at det blir for næringsfattig for knotten er derfor en mulighet.
Biolog at Statens Skadedyrslaboratorium
Författare till bl.a. böckerna:
"Skadedjur och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedjur och Andra Gäster Inomhus"
"Vägglus – Stick och Klåda"
"Skadedjur i Livsmedel"
"Husets Dyreliv" - Endast tillgängligt på danska
"Skadedyr i Træ" - Endast tillgängligt på danska
"Stuefluen" - Endast tillgängligt på danska
Latest posts by Henri Mourier (see all)